25/9 Torsdag - kan det bli värre....
Var helt slut när det var dags att kravla sig ur sängen. Knappt någon sömn alls under natten och jag är sjukt orolig för mitt föl. Att försöka stoppa in henne i en triailer och åka till klinik med henne, känns allt annat än bra.
När jag kom till jobbet och kollade min mail så såg jag att jag fått meddelande från Bukefalos. En person på diskussionsformet har läst om mina bekymmer och tipsade om en veterinär i mitt distrikt som har portabel röntgen. Det är helt hopplöst att söka på Eniro efter veterinärer - de som är listade där är bara några stycken och den jag fick tips om har jag inte hittat när jag sökt på veterinär.
Jag fick tag på veternären och berättade mitt dilemma. Vetten hade egentligen fullt under em, men bestämde sig för att möblera om i sin mottagning så vetten kunde komma ut och undersöka Duchess ikväll. Jag blev otroligt lättad över detta även om jag håller på och oroar mig sjuk för mitt föl.
Jag tog mig igenom arbetsdagen, tur att jag har eget kontor så jag kunde stänga in mig eftersom jag bryter ihop mellan varven. Vid 16-snåret kom T och hämtade mig och vi for hemåt i full fart. Jag fixade ordning mockningen och ponnisarna mat och vatten. Äta själv fanns inte med på kartan - jag hade mest bara ont i magen.
Veterinären skulle komma strax efter kl 18, så vid 17-snåret for vi iväg till Fåsjöhyttan. När vi kom fram så var stuteriägarna i stallet och att hästar var intagna. Mitt lilla föl stod och mumsade på ensilage i sin box och Oktawia stod i en annan box och var lite lätt upprörd. Hon tycker inte det är så lattjo att hennes bebis är i egen box, men eftersom hon trampar ner fölungen i annat fall så är det som det är.
Vid 18:30 kom så veterinären. Jag fick gå med Duchess i stallgången och det såg riktigt illa ut. Hon hade ingen koll på sina ben och stora svårigheter att svänga. Lite lugnande i fölis och även Oktawia fick lite lugnande för att hon inte skulle spränga sin box nu när vi höll på med hennes föl. Fram med röntgenutrustningen och så togs det 5 bilder på halsen.
Tyvärr så är det allra värsta tänkbara. Det syntes tydligt att en kota låg fel och så utrymmet för nerverna blev för trångt. Därav den vingliga gången. Dessutom var såg det ut som om det var en fraktur på en annan halskota. Bulan kändes tydligt när man drog över halsen på fölis.
Veterinären tyckte att Duchess ska tas bort omgående - men först skulle vetten konsultera en kollega i Skara - för att få ytterligare omdöme om röntgenbilderna.
Kan det bli värre - jag vet inte hur vi tog oss hem - som tur var så körde T för jag grät hela vägen hem. Det var inte så här det skulle sluta...
/Lizzie
Kommentarer
margaretha
Lizzie, jag kan inte i ord uttrycka hur ledsen jag är över att ditt fina föl drabbats av detta. Jag skickar dig en hel binge med tröstkramar!
Trackback
