8/8 Lördag - Roadtrip igen...
Upp kl 6:30 - fixade iordning mig själv och packning. Vid 8-snåret drog jag iväg och inväntade kamrat MF vid Statoil på väster i stan. Vid 8:30 så var vi sedan på väg norrut. Dags för en roadtrip igen och den här gången hade vi släpet med oss. Jätteskönt att en kompis kunde följa med - drygt 70 mil var inplanerat och det är jobbigt att köra själv på en dag.
Efter drygt 2 tim var strax innan Borlänge så där stannade vi vid en av Vägvärkets fikaplatser och intog en välbehövlig frukost. Efter 2 timmar i bilen så var det också skönt att sträcka på benen.
Efter kaffe och mackor var det bara att hoppa in i bilen och fortsätta, efter Falun var det drygt 10 mil med bara skog, skog, skog... dessutom lite byte av vägbeläggning så det gick inte att köra så himla fort. Vid 13:30 var vi i Vallsta och vi stannade vid Vallsta grill och käkade varsin pizza. Det var fint väder och vi satt ute och smaskade i oss de goda pizzorna.
Mätta och belåtna fortsatte vi och 14:45 var vi äntligen framme vid Söromåsen som var målet för vårt resa. Här träffade jag ägaren och säljaren av Kandahar. Vi skrev köpekontrakt, köpeskilling erlades (tack gode gud för mobilbank) och så skulle den lilla fröken lastas. Det tog drygt 40 min - Kandahar är 14 mån och inte separerad från mamman ännu. Så mamma häst fick MF hålla i utanför trailern. Kandahar ville ju inte lämna sin mamma och vi insåg snabbt att det var lika bra att ge Kandahar lite lugnande. Säljaren som är veterinär gav Kandahar lite lugnande och blev fröken i princip inlyft i trailern. Lina runt rumpan och säljaren lyfte en hov i taget tills alla 4 hovarna stod på rampen då klev hon in själv. När hon upptäckte att hon blev instängd i en låda blev det full rulle i trailern - och för att få henne lugn så var det bara att åka! Mamma häst stor i sin hage och gnäggade förtvivlat, och i trailern stod Kandahar och skrek - hon fortsatte att gnägga förtvivlat när vi försiktigt rullade iväg.
15.50 började färden hemåt! Det gick bra - Kandahar fortsatte en stund med att gnäggade förtvivlat efter mamma, men höll sig lugn i trailern. Jag körde fram till samma rastplats som på uppvägen. Vi drack kaffe och käkade kanelbullar. Kandahar var lugn i trailern, hade dock vänt sig och stod med rumpan mot framänden. Hon höll nog balansen bra så i alla fall.
Resten av vägen körde kamrat MF och det var skönt att sitta brevid. Vi var framme vid hennes bil strax innan 21 och jag fortsatte sedan hemåt.
Vid 21:15 var jag så äntligen hemma - hur skönt som helst att komma hem - nu skulle vi bara lasta ur den lilla förtvivlade varelsen i trailern. Eftersom hon stod baklänges så klev jag försiktigt in vid hennes rumpa. Utrustad med hjälm ifall att. Inga problem att koppla fast henne och T öppnade försiktigt bakluckan. Det var inga problem att få ut henne - hon hoppade ut - rampen var uppenbarligen väldigt otäck ;-)
Sedan gick vi ner till sommarhagen - 200 m och Kandahar gnäggande hela sträckan. Jag tror hela traktens alla hästar svarade henne. Mina damer i hagen blev MYCKET intresserade och T fick jobba hårt för att koppla fast dem och leda bort dem från grinden så jag kom in med Kandahar. Släppte loss alla hästar och nu blev det full rulle. Kandahar sprang tjusigt värre och mina hästar efter.
Efter en stund så trodde jag seriöst att Bianca skulle få hjärtinfarkt. Oktawia vaktade på Bianca och lät inte Kandahar komma i närheten, men hagen är rejält stor och hon hade inga problem att komma undan. Jag var kvar och höll koll i 1,5 timme - då hade det lugnat ner sig och pållarna höll sig på behörigt avstånd från varandra. Kandahar skrek förtvivlat efter sin mamma, men vid 11-snåret när det blev mörkt så blev det tyst. Nu hoppas vi alla hästarna är kvar i hagen i morgon bitti.
En mycket trött Lizzie förpassade sig så småningom till sängen... En lång dag blev det idag ;-)
/Lizzie
Kommentarer
margaretha
Grattis till nyförvärvet! Kan förstå om du var mör när du kom hem! Det är alltid lite jobbigare att köra med transport än utan. Dessutom med en ny pålle i släpet som man inte vet alls hur den beter sig.
Svar:
Lizzie
Trackback
