Så var det dags för en lång roadtrip.... jag klev upp vid 8-snåret och fixade iordning mig själv. Kollade till hästarna och så fixade jag iordning matsäck för dagen. Det blev dock lite rörigt precis när jag skulle fara iväg eftersom Lisa bestämde sig för att sätta igång och föda sina bebisar på morgonen. Så jag var tvungen att kolla till henne innan jag lämnade över ansvaret till T.
Men så vid 10:15 var packningen och jag själv i bilen och styrde kosan norrut i landet.
Till att börja med så gjorde jag ett stop strax utanför Nora där jag plockade upp min kamrat LB som ställer upp som resesällskap och ett par kritiska ögon. Målet för resan var Vallsta, strax ovanför Bollnäs - en käck liten tripp på nästan 35 mil....därför väldigt skönt med resesällskap.
LB hittar bra i Bergslagen också, och trots att navigatorn på bilen tyckte vi skulle åka de stora vägarna över Uppsala-Gävla, så valde vi att köra raka spåret uppåt på väg 50. Strax utanför Falun hittade vi en av vägverkets rastplatser där vi stannade och fika det medhavda matsäcken. Fanns bra med toalett osv på rastplatsen och det uppskattas när man suttit och kört i drygt 2 timmar.
Efter 45 min rast fortsatte vi och for igenom Falun och efter ett tag så konstaterade vi att navigatorn, som till sist accepterat väg 50, i alla fall lurade iväg oss mot Gävle - alltså hade vi missat en avfart inne i Falun. Eftersom det skulle bli en låååång omväg att åka över Gävle blev det till att plocka fram papperskartan och vi hittade en annan väg som vi kunde ta för att komma mer rakt uppåt. Lite mindre och krokigare och väldigt mycket skog. Vägen gick genom Ockelbo så nu har jag varit där också ;-)
När vi så var framme i Bollnäs stannade vi till vid en butik, uppsökte toalett, sträckte på benen - jag som nu kört ända hemifrån började bli lite trött... Jag satte igång gps:en i min mobil istället för navigatorn på bilen - den i bilen är inte helt uppdaterad så den ville inte ta den adressen jag hade fått. Det gjorde i alla fall gps:en i min mobil så med LB vid ratten for vi vidare. Och gps:en lotsade oss helt rätt ända fram till gårdsplanen dit vi skulle!
Resan tog 5 timmar - men nu var vi äntligen framme och helt plötsligt så var vi i Hälsingland i stället för Närke - lite spännande och mycket vackra omgivningar!
Varför då ge sig ut på denna roadtrip?? Jo, självklart handlar det om en HÄST :-D. Jag ska ju inte betäcka Oktawia igen, utan har bestämt mig för att köpa en åring. Efter att ha kollat på annonser ända sedan i februari så är det en liten fröken som fortfarande sticker ut och som gjort mig så nyfiken att jag är tvungen att åka och kolla på henne.
Det är ett trakehnersto född i maj 2014 - alltså 1 år. Hon är e.
Placido Domingo ue.
Latimer uue.
Kennedy. När jag började undersöka stammen närmare så har hon i mina ögon en guldkantad stamtavla och framför allt så tillhör hon
stolinjen Kassette - vilket är hur intressant som helst! Den kända hingsten
Kostolany är efter denna stolinje, och han är ju pappa till Gribaldi som är pappa till
Totilas - som alla hästnörda troligen vet vem det är ;-).
Mamma häst har totalt fått 4 avkommor där de två äldsta tävlas.
Kamoon f.2006 och så
Kaspian f 2009. Dessa två tävlas i dressyr och så finns det ytterligare en avkomma född 2010,
ett sto, men hon är inte tävlad. Det visar i alla fall att mamma häst har fått trevliga avkommor och hon går inte heller av för hackor -
Kantate Dyrhave är född 2001 och bor alltså numera i Hälsingland med sin senaste dotter för 2014.
Jag har fått bilder och videos från säljaren - dessa har gjort mig tillräckligt nyfiken för att göra denna långa resa för att spana in henne lite närmare. Kandahar - som hon heter - går på bete tillsammans med jämnårig lekkamrat, mamma och några äldre ston, plus kossor och får. Vi får alltså knalla ut i en stor sammarhage för att bekanta oss med fröken. Betesägaren visade oss hästen då säljaren är i Nepal för tillfället, och enligt henne så ska Kandahar vara lite blyg.
När vi kommer fram till hästarna så är det nyfikna blickar som upptäcker oss och den som först lämnar flocken är Kandahar. Inga problem att gå fram och hälsa på henne. Klappar överallt, det går att lyfta hovar, min kamrat LB testar att leda henne under tiden som jag fotar. Det var meningen att jag skulle film, men hela hästflocken hängde med på promisen så det gick inge bra ;-)
LB som är unghästvan upplyser mig om att det inte alls behöver vara självklart att en åring accepterar att man tar tag i grimman och går en liten promis i hagen.

För att vara en åring så tyckte både jag och LB att hon var fin, riktigt fin dessutom...
Hej på dig!
Betar men håller koll på mig.
Trots uppgiften om att Kandahar skulle vara blyg, så kom hon fram till mig självmant flera gånger. Det gjorde hon inte med någon annan av de personer som var i hagen.
Hej igen...
Nyfiken, men står kvar hos mamma...





Så den lilla youngstern blev godkänd, men framför allt så blev även jag godkänd <3
Timmen i hagen var absolut värt resen och jag fick en jättebra känsla. Hon är precis så lagom nyfiken och tillgänglig en åring ska vara. Nöjda hoppade jag och LB in i bilen igen för att köra hemåt igen. Dock stannade vi till vid Bollnäs grill och käkade kvällsmat - varsin pizza - smakade bra :-)
Hemfärdig gick enligt plan. Från Bollnäs var det inga problem att hitta rätt väg hem - det var skyltat mot Örebro :-). Vi lämnade Bollnäs vid 20-snåret på kvällen och LB körde så jag fick vila. Det blev ett stopp i Falun för att tanka och sträcka på benen. Lämnade av LB i Nora strax innan 24-snåret och jag var själv hemma 35 min senare.
Roadtrippen kändes i kroppen - men jag är nöjd med resan. Jag har hittat en värdig ersättare för mitt förlorade föl. Kandahar är lika fin som Duchess, om inte till och med bättre, utan att jag behöver punga ut med en mindre förmögenhet! Nu ska vi bara göra upp affären och fixa med veterinärbesiktning ect så kommer mina pållar snart få en ny kompis :-)
/Lizzie