23/10 Söndag - Från orolig till panikläge...
Om jag var orolig för Lexi igår, så är det ingenting mot vad jag blev i natt...Från orolig till total panik!!!
Jag vaknade vid 2-snåret av att Lexi började dreggla och tuggade som bara den. Precis samma som igår em. Tänkte att jag gör som veterinären sa, sprang in på toa och hämtade en handduk för att torka bort det sega slemmet. Det tog inte många sekunder för mig att komma tillbaka in i sovrummet - men då hade Lexi ramlat ur sängen och låg och krampade på golvket - att få upp munnen för att få bort slemmet - det lyckades jag inte med. Jag var helt övertygad om att min älskade vovve höll på att kvävas av slemmet. T hade somnat på soffan så jag jag rusade ner och skrek allt vad jag orkade. Han vaknade snabbt till liv och kom rusandes - för hysteriska personer som var helt övertygade om att hunden höll på att kvävas.
Jag fick inte upp munnen på Lexi förrän hon slutade krampa och det tog väl drygt en minut. Även om det kändes som en evighet. Både jag och T var helt förstörda efteråt och att sova var inte att tänka på. Vi placerade oss i vardagsrummet och soffan och så fick Lexi var med oss där. Vid 4.30 fick hon ett anfall till, dock höll det inte på lika länge som det första under natten.
Så framåt 8-snåret var två lite lätt slitna personer som kravlade ur soffan och gick ut för att släppa ut pållarna.
Tog det lugnt under fm och Lexi var också lite däven. Eftersom Lexi var lite trött så ringde jag till Djurhusethuset och berättade om nattens händelser. Veterinär där tyckte inte att vi behövde åka in på en gång, utan vi skulle hålla koll på vovven och så ringa in en rapport efter ett par timmar.
För att få tiden att gå så var det lika bra att dra ut till stallrenoveringen och göra lite nytta. Lexi fick följa med och vi placerade henne på några filtar och med täcke på sig så att hon inte skulle frysa. Katten Tyson kom och höll henne sällskap också :-)
Jag målade Biancas boxgaller en sista gång och vi satte upp fönstergallrena. För övrigt så var det lite småplock som vi pysslade med. Bland annat skruvade vi upp krubbor, saltstenshållare och vattenhinkar. Först färdig blev Kandahars box.
Självklart måste jag ju matcha guldkrubban med guldfärgad hink :-)
När vi hållit på och grejat ett par timmar så började det bli dags att gå in och ringa till veterinären och precis då så fick Lexi ett ytterligare anfall. Enligt veterinären så är inte krampanfallen i sig farliga om de inte sitter i för länge. Den här gången kunde vi hålla oss lugna och så tog jag tid. Anfallet varade i nästan 30 sekunder, vilket veterinären inte tyckte var något vi behövde åka in för. Krampanfallen beror ju på någonting, men idag kunde de inte göra någonting. Dock skulle vi höra av oss på nytt ifall hon fick något anfall som varade flera minuter. Däremot så fick vi en tid för vidare utredning på onsdag.
Lexi var i alla fall pigg och glad efter anfallet - knappt man kunde tro att det inträffat :-O
Under em-kvällen så fortsatte vi att pyssla med stallrenoveringen. Biancas boxgaller var torrt framåt kvällen så det blev uppsatt.
T monterar Oktawias krubba, dock fick vi inte upp hennes hink eftersom karbinhaken jag köpte på Hööks visade sig vara dålig och behöver bytas.
Vi plockade undan lite prylar och det börjar likna ett stall nu :-)
Lexi var pigg resten av dagen, men vi vågade inte slappna av under natten, då det är uppenbart att anfallen kommer under natten. Vi placerade oss i vardagsrummet och soffan - tack och lov för biosoffa - kan ligga bekvämt ;-).
Nu får vi se hur den här natten avlöper.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
