17/9 Tisdag - Lastträning...
Helt plötsligt känns det som om hösten kommit. Hög och klar luft tillsammans med temperatur runt nollan på morgonen. Känns skönt även om jag småfrös lite.
Arbetsdagen försvann fort - just nu sitter jag och läser in mig på tjänstekontrakt för uppkoppling till Kvalitetsregister - försöker förstå hur det hela hänger ihop med NI. Inte helt enkelt. Blev lite trött i mössan. Så när T hämtade upp mig som vanligt så passade jag på att vila under vår bilfärd till Vintorsa. Släpvagnsfirman jag köpte släpet av har idag fixat nytt lås i handsken och så monterade de också på en ny sprint till ena låset på baklämmen. Den saknade en båge och jag vill inte vara med om att tapp springen och riskera att luckan åker upp 😱. På vägen hem stannade vi i ICA-butiken och T shoppade bröd och mjölk. Sedan får vi hemåt och nu ska jag inte behöva lämna in den fina nya trailern på ett tag. Känns faktiskt helt fantastiskt att inte behöva oroa sig över ruttna väggar nu när jag ska ut och köra pållarna. Det är galet mycket kapital att binda i en pryl - men om jag vill göra något annat än skogsmullerida (som är urtråkigt i längden) måste jag kunna traila hästen. Det kräver sina investeringar.
Väl hemma så fick pållarna sin em-mat. Jag städade efter Mysans kittisar - även de nu bara är 3 kattungar istället för 6 stycken så ställer de till rätt bra under dagen som vi är på jobbet. När jag var klar så var det dags att få i sin lite ätbart och idag blev det räkor och smörgås till kvällsmat. Ängla hade först fullt upp med att hålla koll på kittisarna så hon märkte inte att det var matdags för husse och matte. Hon såg väldigt förvåndad ut när hon så helt plötsligt upptäckte att vi faktiskt satt till bords och mumsade på något - som verkade väldigt gott 😋.
Tiggarhund är ordet.
Nackdelen med att käka räkor är att det tar så himla lång tid att skala. 0.5 kg oskalade räkor var resulterade i 3 smörgåsar med ett fint lager räkor så mätta blev vi i alla fall. Gott var det också.
Jag drog sedan på mig stallkläderna och så var det dags att ta itu med resten av kvällen. Jag och Ängla drog ut till stallet. Jag började med att ställa betfiber i blöt, fortsatte med att mocka Oktawias box - som alltid är den som tar längst tid då Oktawia är en riktigt skitgris. Fortsatte sedan med Biancas och sist Kandis box. Skurade rent vattenhinkarna och borstade stallgolvet. När stallet var klart så fixade jag ordning alla höpåsarna och så avslutade jag med att mata stallkatten och göra rent kattlådan i sadelkammaren. Stallsysslorna innebär lite pyssel med andra ord.
Jag var klar med stallsysslorna vid 18:30-snåret och då plockade vi in pållarna. När jag klev ut i hagen så stirrade de misstänksamt på mig. Så här tidigt brukar man inte gå in. De knallade dock in och Kandi fick finna sig i att bli uppställd på stallgången och jag borstade igenom henne. Upptäckte också att Horseware-täcket, som jag trodde passade, är lite för stort i bogen. Fröken har fått skav och jag måste sy in det lite. Tills dess får hon alltså klara sig utan regntäcke. Ska ju dock vara bra väder ett tag nu. Jag drog på repgrimma och longerlina på Kandi. Vi förpassade oss ut i hagen och jag började dagens pass med att promenera runt och träna på att Kandi ska hålla sig på behörigt avstånd och inte gå på mig. Oavsett vilken hastighet jag går, om jag rör mig eller står stilla. Kandi var hyfsat uppmärksam. Sedan blev det lite longering och efter uppvärming fick hon träna på övergångar, trav-galopp-trav. Funkade bra och Kandi lyssnar så himla bra på rösten. Vi var klara vid 19:30-snåret och då var det Oktawias tur. Oktawia fick finna sig i att bli kopplad med grimskaft och så lämnade vi stallet på en gång.
Planerad aktiviteten för Oktawia var nämligen lastträning. Oktawia förstod vad vi skulle göra och var seg som sirap på sin väg fram till trailern. Jag gjorde halt framför trailern och hon fick stå och titta en stund. Sedan tog jag spöt och duttade henne på sidan - hon vill gärna springa förbi släpet på vänster sida och då över mig. Därför var jag beredd på det och gav henne inte något utrymme för detta. Utan hon var tvungen att stå mitt framför släpet. När hon fattade detta så skrapade hon ordentligt på baklämmen för att verkligen känna på den. Jag drev henne framåt och hon vågade kliva upp med framhovarna. Backade henne och så framåt. Höll på så i cirka 5 min då hon helt resolut klev in och då så bestämt att jag knappt hängde med. T fällde upp bakluckan och så stod vi inne i trailern en stund, innan T öppnade och Oktawia fick backa ut.
Oktawia var lite stressad så när vi klivit ut fick hon vackert ställa sig framför släpet igen, hon klev in på en gång, men backade ut direkt. Så jag körde samma övning igen. Uppå på baklämmen, halt, backa, upp på baklämmen och så in igen. Det är jag som ska bestämma när hon ska gå in, inte Damen. T stängde luckan och så stod vi inne en stund innan Oktawia fick gå ut igen - om än lite för fort ut.
Vi gjorde om proceduren ytterligare 2 gånger och sista gången var hon helt avslappnad när hon klev in och hon klev också ut lugnt och sansat. Då fick det vara bra för idag.
T har ju tyvärr grymt dåligt tålamod och tycker det är svintråkigt med dessa övningar. Dock är det viktigt att få saker och ting att funka när man övar och inte bara köra en gång och sedan skita i att träna ordentligt bara för att man inte orkar. T har ingen uthållighet - framför allt inte av den typen man behöver för att träna djur. Han tycker att både hunden och hästarna ska fatta av sig själva - och så funkar det inte. Tur att jag är envis och jag var nöjd med Oktawia och dagens övningar. Mitt mål var att Oktawia skulle slappna av och inte stressa upp sig. Ett mål som vi uppnådde 😊.
När vi var klara så blev Oktawia placerad i sin box. Jag kollade igenom de andra två damerna. Pysslade och plockade lite ordning i sadelkammaren och vid 20:30 fick pållarna sin kvällsmat. Ängla blev kvällsrastad och vi förpassade oss in till stugvärmen.
Nu blir det soffhäng och lite TV innan jag tar en närmare titt på kudden. Allt för idag alltså!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
