4/12 Måndag - Kollektivt åkande...
Idag blev det en tidig morgon. Måndag och en ny arbetsveckla ligger framför oss. Till på köket så börjar vi idag att nyttja kollektivtrafiken. Vi har bra turer med Länstrafiken så vi har inga problem att busspendla till jobbet. Det handlar mer om att man blir bunden till en viss tid - och framför allt så behöver vi gå upp betydligt tidigare på morgonen än vad vi är vana vid. Framför allt T har därför dragit på detta att börja åka buss.
Men idag var det dags. Vår busskort var aktivierade, så det var bara att kliva upp en timme tidigare och se glad ut. Med tanke på kylan, snön och mörkret så är det rätt skönt att åka buss. Idag var vi lite orutinerade och stressade runt innan vi kom iväg. Vi har en knapp km att gå till busshållplatsen, och när man är van att gå och har vettig kondition (och inte är småförkyld) så knallar vi på 10 minuter. Idag beräknade vi att det skulle ta 15 minuter och det stämde bra. Som vanligt var bussen lite försenad också, men vi var ordentligt klädda så vi frös inte.
Det som däremot fascinerade mig är att det har blivit en förskjutning i när man hälsar på varandra här ute på landet. När vi flyttade hit för 30 år sedan, så hälsade alla man möte, vare sig man kände varandra eller inte. Numera är det ingen som hälsar vid bilmöten. Idag upptäckte jag också att man inte säger "hej" till varandra vid busshållplasten. Jag hejade glatt som vanligt, men fick samma mottagande som om jag vore på en busshållplats i stan. En blick som undrade vad jag var för en tokstolle!
Va, fan! Vi är ju grannar!!! Även om det är en stor landsväg som delar bygden i två delar - som bor vi ju på samma ställe. I min värld är det tämligen oartigt att inte säga hej när någon hälsar.
T är ju mer tjurig av sig och sa att han aldrig mer kommer hälsa på grannarna som idag delade busshållpalts med oss. Jag är ju mer lagd så att jag kommer hälsa högt och ljudligt på pin kiv - bara för att kräva fram att folk svarar på tilltal 😉. Undrar om det blivit så här pga att vi har väldigt många stadsare som flyttat ut? Och i stan hälsar man inte på varandra.
Det räcker att komme lite längre från stan så börjar folk hälsa - när vi hämtar grovfoder t ex. En mil från oss och alltså lite längre från stan. Där husen ligger ännu glesare - där hälsar alla!
Nåja, bussresan gick bra i alla fall. T slipper ju köra runt på mig då vår länsbuss stannar nära både mitt kontor och även min nya arbetsplats i IT-huset.
Idag tillbringade jag större delen av arbetsdagen i IT-huset. Dock behövde jag sitt ostört under em och gå igenom en excelfil inför O365-uppgraderingen inom hälso- och sjukvården. Så jag valde att åka hem med kl 14-bussen. Det tog 45 min från dörr till dörr - vilket är ungefär samma tid som om jag skulle ha åkte egen bil. Väl hemma var det bara att dra igång jobbdatorn och jobba på resten av em. Jag jobbade på fram till 17-snåret - då kom T hem. Lämnade jobbdatorn en stund för att em-fodra pållarna. Passade på att fixa ordning damernas mat också innan jag förpassade mig in till jobbdatorn igen.
Idag har det var drygt -10 grader och i ett kallstall blir det kallt. I år så testar jag Warm buckets hinkfodral till pållarnas vattenhinkar. Jag har en WmB-fodral till vattentunnen ute, och jag tycker den hjälper. Vattnet tål mer frysgrader innan det fryser ihop helt. Och jag kan säga att hinkfodralen funkar också fint. Hinkarna ställs in i sadelkammaren över dagen för att inte var så kalla när vattnet hälls upp på kvällen. T rapporterade att i morse så var det bara en tunn isskorpa på ytan, något som hästarna lätt trycker bort med mulen. Det hade varit betydligt tjockare is utan dessa fodral.
Mycket nöjd med dessa hinkfodral!
Jag förpassade mig in till stugvärmen och jobbade 30 minuter till innan det fick vara bra för idag. T lagade middag under tiden och så var det dags att käka. Nu när den riktiga vinterkylan slagit till så får vi ha Zelma och alla kittisarna i huset. Även om vi har ett litet element i kattrummet (vår veranda) så blir det för kallt för småknoddarna. Kittisarna är ju 10 veckor nu och det är full rulle på dem. De kommer också bra överens med de vuxna katterna, eller rättare sagt. De vuxna katterna är snälla och lär dem allt de kan. Framför allt gäller detta när det kommer fram ost på bordet.
Det blev spenatsoppa till middag och till detta även ostmacka. Sune (gråvit) älskar ost. Tarzan (svartvit) är komplett galen i ost. Så fort de hör osthyvelnskramel så kommer de och tigger. Nu börjar nästa lilla kryp sin inskolning till att bli ostälskare 😂
Spenatsoppa med wienerkorv! Supergott!
Mätt och belåten drog jag ut till stallet. Rejält påpälsad var jag och så mockade jag rent boxarna. Det gick relativt snabbt för nu var det mesta fruset i boxarna 😨. Frysta bajskottar är lättare att mocka upp än värska 💩.
När jag var klar i stallet så var det full fart in till stugvärmen. Jag gjort rent kattlådorna och tog hand om ren tvätt. T hade placerat sig i soffan och vägrade röra på sig. Han behövde vila. Visst är det märkligt att män behöver vila hela tiden. Hur ska detta bli om ytterligera 10-15 år 🙈.
Jag småpysslade inne fram till 20:30. Då drog vi ut till stallet och plockade in rimfrostiga pållar. Jag kände under täcket och båda damerna var varma under sina täcken. Så de verkar klara sig bra i kylan. Efter kvällskollen serverades kvällsmaten och så pysslade jag om stallkatterna. Sixten har nu bestämt sig för att det är rätt skönt att vara i sadelkammren. Så han kommer bli nästa stallkatt. Gamlingarna är nog rätt nöjda över att ha en yngre förmåga som sällskap i sadelkammaren för de är sams i alla fall.
Nu kommer kvällen avslutas med lite nyheter innan jag tar en närmare titt på kudden. Så detta är allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
