7/10 Tisdag - Lite kattpyssel...
Efter jobbet idag så blev jag upphämtad av LG och vi åkte hem till vår gemensamma väninna SJ-L. Det var dags för ett besök och gå igenom pälsen på Cedric, som är SJ-L finna kisse. Framför allt är Cedric en avkomma efter min älskade Hedvis som inte finns i livet längre. Hedvig sjävl var långhårig, men hade en päls som skötte sig själv. Cedric har dock ärvt mormor Tussans långhåriga mjuka päls, som kräver kamning mellan jämna mellanrum. Eftersom SJ-L inte är frisk så klarar hon inte av att fixa pälsen på Cedric, men jag gör det gärna. Nu var det cirka 7 veckor sedan vi var hos SJ-L senast och vi var lite orolig över att pälsen tovat ihop sig totalt.
När vi kom hem till SJ-L så kom en nyfiken Cedric fram direkt och jag fick känna igenom pälsen. Det var inte alls farligt med tovor, bara lite på ena sidan. Jag kammade igenom honom och fick loss tovorna. Jag fick vara lite bestämd när jag kammade igenom pälsen och Cedric tyckte nog att det var lite förnedrande behandling.
VI blev dock snabbt klara och efter att Cedric funderat över situationen en stund så var vi sedan bästa vänner igen. Som vanligt ville Cedric ha all uppmärksamhet när vi satt och fikade 😍
SJ-L var rätt pigg med tanke på omständigheterna. Hon säger inte så mycket, men var med och fikade. LG hade shoppat med wienerbröd och SJ-L käkade faktiskt upp det. LG och jag babblade på som vanligt. Sjukdomen som SJ-L har gör ju tyvärr att hon har tappat all initiativförmåga och svarar på tilltal, men kommer inte med några egna inlägg. Strax efter 18-snåret var vi klara och LG skjutsade hem mig.
Väl hemma så höll T på för fullt i stallet. Jag bytte snabbt om till stallkläder och kollade hur långt han kommit. Han hade mockat så gott det gick. Jag fattar att det inte är så himla enkelt för honom. Han är inte van att mocka, och då dessutom behöva mocka i pannlampans sken - det underlättar ju inte direkt. Det var i alla fall tillräckligt bra mockat för att pållarna skulle kunna sova i sina boxar och det är viktigast. Finmockningen får jag fixa när vi väl har fått ordning på strömmen igen.
T fixade ordning höpåsarna och jag fyllde på den mat som behövde blötläggas. Tyvärr kan jag inte längre ge Oktawia Krafft Senior. Hon skulle verkligen behöva den maten, men hon totalvägrar äta den numera. Och tvångsmata en kuse - det går ju liksom inte. Som ur är så äter hon fortfarande Lucern så det blir 2 kg om dagen av det istället. När det gäller hösilaget/hö så tuggar hon massor av bossor så hennes tänder är tämligen slut. Måste bara ta mig i kragen och anmäla till Lantbrukstjänst - ett moment som är rent vidrigt att genomföra 😭
När vi var klara i stallet så plockade vi in pållarna och jag kollade igenom dem i pannlampans sken. De fick lite hösilage att tugga på och så förpassade vi oss in till stugvärmen. Jag käkade mat och idag blev det kålpudding. Mycket gott. Jag plockade undan i köket och så drog jag upp till toan på övervåningen
Vi har varit tvungen att stänga in Doris där med sina kittisar. Hon bär runt på dem och gömmer dem i huset annars. De har börjat kunna krypa runt mer, så jag känner att vi behövde begränsa ytan på vart de kan ta vägen någonstansn. Jag blandade ordning lite mjölkersättning åt dem och så var det dags för matning.
Kittisarna låg i en hög och sov - så himla söta 😍
Dock börjar de nu bli medvetna om att när jag kommer, så blir det mat. Alltså kvicknade kittisarna till snabbt och började föra ett sabla liv. Alltså - att de små krypen kan vara så högljudda!!! Det var bara att mata en åt gången och sedan fick mamma katt göra sitt jobb.
När jag var klar så preppa jag ordning mitt skrivbord inför morgondagens jobb. Vid 20:30 drog vi ut till stallet och efter en sista kvällskoll av pållarna så fick Oktawia sin medicin och kvällsmaten serverades. Stallkatterna pysslades om som vanligt och så var det full fart in till stugvärmen.
Nu blir det lite soffhäng framför nyheterna på SVT2 som får avsluta kvällen.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
