5/6 Söndag - Betessläpp...
Idag blev det verkligen ingen sovmorgon! Kl 6 klev jag upp - väckte T och så fixade vi iordning oss. Vid 7-snåret kom min tränare och Kandahar skulle nu in i trailern.
Vi började på samma sätt som under de lastträningar vi haft. Inget tvång utan tränare försökte få henne att tänka framåt av sig själv. Flyttade framdel och bakdelen på Kandi och så framåt, men hon vågade inte gå in helt och hållet.
Idag hade vi inte hur mycket tid på oss som helst. Tränare var tvungen att åka senast 7:45 pga andra tävlingar. Alltså introducerade vi linor för Kandi. Började med att rama in och så lite försiktigt smalnade vi av med linorna bako henne. När linorna nuddade korset så tänkte fröken framåt i alla fall. Hon hoppade in i trailern, men hon stannade där i alla fall. Försiktigt fällde vi upp luckan. Jag stod en stund inne i släpet, men Kandi blev väldigt orolig, främst över att Oktawia skrek helt hysteriskt i stallet.
Så det var lika bra att åka - det är dags för Kandahar att åka på sommarkollo. Eftersom tränaren endast hade tid att hjälpa till innan tävlingsbestyren, så var vi klara en timme tidigare än vad vi behövde för att vara på hästkollot i tid. För att hålla Kandi lugn så åkte vi, och vi stannade till inne på McDonalds - jag hade inte fått i mig någon frukost, så jag shoppade smörgås, yoghur och kaffe. Stod vid trailern och käkade - Kandi stod stilla om ett ljus! Kändes bra - jag har ju inte kört henne sedan jag hämtade henne i augusti. Då blev det ju lite traumatiskt för henne eftersom hon då inte var särad från sin mamma.
Hästkollot som var vår destination är samma stuteri där Oktawia bodde när hon fick sin fölis 2014. Jag har fått plats på sommarbete för Kandi där och hon ska få i en stoflock med andra jämnåriga ungston under sommaren. Så efter att fått i oss frukosten så fortsatte vi vår resa och det gick bra. Kandi stod stilla under resan och vi var framme i god tid innan betessläppet.
Det var full rulle i stallet och vi fick vänta en liten stund då andra hästar skulle in. Sedan blev vi hänvisade en box till Kandahar och det var dags att lasta av. Jag behövde inte oroa mig för att hon skulle slänga sig ut ur trailern. Hon visste inte riktigt hur hon skulle göra för att backa ut då hon inte ville sätta sina små bakhovar på baklämmen. Mycket försiktigt så kravlade hon till sist ut från trailern ;-). Lite lätt stressad blev hon över att befinna sig på ny plats, men följde snällt med in i stallet och placerades i en box. Först snurrade hon runt, men lugnade sig snart - det fanns ju mycket att titta på.
Till sist var alla ston på plats och vi började färden ut till sommarhagen som de ska gå i. Det var ojämt att gå och dessutom fick jag bråttas rätt bra med Kandhar - hon tyckte det hela var läskigt värre. Vi gick drygt en km och jag var rätt trött när vi väl var framme.
Vi radade upp oss med våra ston och så släppte vi dem och de drog iväg direkt!
Det blev lite spring, men flocken höll ihop...
Kandi sist, hon är den enda mörkbruna med stjärna :-)
Lite hälsningsritual...
Kandi upptäcker att hon står mitt i maten ;-)
Kom inte för nära...
Kandi vill äta...
Så drar flocken iväg, Kandi vill egentligen äta - men drar till sist efter de andra :-)
Totalt är de fem stycken, två ettåringar och tre tvååringar. Här kommer Kandahar få det alldeles utmärkt - hagarna är snuskigt stora och hon kommer må så bra utav att få gå på bete med jämåriga lekkamrater. Den ljusbruna lilla damen var ju fölkompis med min fina Duchess (hon som inte fick leva) - nu får hon bli kompis med Kandahar istället :-)
Det ska bli spännande och se vem som bestämmer över flocken när vi hälsar på nästa gång. Hur jag ska överleva sommaren utan Kandahar är ju ett annat problem ;-)
Vi for sedan hemåt med tom transport och väl hemma fixade vi snabbt iordning en sjukhage till Bianca. Hon har nu stått på boxvila i 3 veckor pga fånganfallet. Enligt veterinären så är det nu OK med liten sjukhage och Bianca är pigg så det blir bra för henne att komma ut lite. Framför allt behöver Oktawia sällskap i hagen nu när Kandahar är på hästkollo.
Båda damerna fick stå kvar i stallet under tiden som vi fixade sjukhagen, men sedan så....
Damerna fick sin lunch och vi tvåbenta fick också lite lunch. Sedan däckade jag ett tag - förmiddagens har varit ansträngande. Framför allt mental anspänning pga lastningen och körningen av Kandahar. Så jag vilade en stund i relaxstolen och somnade en timme.
Resten av em så grejade vi hemma. Jag fixade först stallet - mockade rent Oktawias bädd, hon får nu stå i Kandahars box i stället. Fixade ordning hästmaten och vatten. Gick ju fort när det bara är två hästar att fixa till.
Under tiden som jag fixade stallet så roade sig T med att hugga lite ved. Det är fortfarande mycket kvar av den fällda björken som ska huggas upp, men T tar lite i taget så till sist blir han nog klar.
Vi rensade sedan lite ogräs innan vi fixade lite mat och tog det lugnt resten av kvällen. Vi var trötta båda två ;-).
Så detta är allt för idag!
/Lisbeth
Kommentarer
Trackback
