7/4 Måndag - En uteritt...
Så var det måndag igen och helgen försvann snabbt. Jag jobbade inne på kontoret idag, men när vi skulle åka till jobbet så hade T superont i magen. Planen var att jag skulle ta bilen idag och T skulle cykla från mitt jobb. Han hyr ju parkering vid sitt jobb, men just idag skulle de sopa bort att gatgrus och då måste man hålla på och flytta sin bil. Det orkade han inte krångla med. Eftersom han hade ont i magen så valde han att stanna hemma och så for jag in till mitt jobb. Vi har gott om parkeringsplatser vid min arbetsplats, men det tog mig 10 minuter att ladda ner parkeringsappen, koppla den till ett köpkort och så betala för en dag. Kostnaden för att stå parkerad en dag gick på 130 kr 😵. Tur att jag inte behöver parker så himla ofta!!
Arbetsdagen försvann snabbt. Hade ett fysiskt möte under hela förmiddagen och så hade jag mitt första utvecklingssamtal med min chef under eftermiddagen. Nu har jag jobbat 10 månader på mitt nya jobb och jag anser mig som nybörjare ett tag till. Börjar dock komma in i jobbet och har hållit mina första informationsklassningar. Jag trivs verkligen toppenbra 😀. Både med arbetsuppgifterna och med arbetskamraterna. Nu känner jag att jag kommer kunna stanna kvar hos denna arbetsgivare tills jag går i pension. Jag har många år kvar ännu, men det är bara att inse att jag befinner mig i slutet av min yrkesverksamma liv. Dock vill jag ha skoj på jobbet in i det sista. Jag vill verkligen inte gå till jobbet och längta till pensionen - för då blir det jobbigt. Min chef var också nöjd med mig och det kändes bra 😊.
Under dagen hade jag SMS-kontakt med T. Han hade cyklat in till jobbet efter ett par timmar, men under em så blev det inte bättre. Jag meddelade att jag kunde sluta lite tidigare, så han kom till mitt jobb och strax efter 15-snåret for vi hemåt.
Väl hemma så la han sig i soffan för att vila. Jag bytte om till stallkläder och drog ut till stallet. Jag fixade mockningen, sopade stallet, fyllde på vatten i hagen. Idag dror jag ur strömmen till värmetunnan också. Känns onödigt nu när det inte är så himla kallt längre. Pållarna fick sin em-mat och jag gjorde ordning pållarnas mat för det nästkommande dygnet. Innan jag drog in så pysslade jag om stallkatterna också.
Väl inne i huset så kollade jag till T. Han mådde lite bättre och jag undrade hur han skulle orka med kvällen. Först hade jag tänkt åka in till ridhuset med Oktawia, men det var en himla skönt aprilkväll ute så det skulle funka fint med en uteritt.
T sa det att var ok med uteritt för då kunde han hänga med på cykeln. Han slappade ett tag till i soffan och idag så kom min segelfens-pleco fram och visade upp sig. Den har typ dubblat sin storlek sedan jag köpte den för drygt 1 år sedan. Vi får se hur stor den blir då den nu bor i ett 250-liters akvarium. De kan bli upp till 60 cm - och då kommer den inte få plats i vårt akvarium. Den dagen - den sorgen. Än så länge får den bo kvar i alla fall.
Vid 18-snåret hade T vilat klar och jag förpassade mig ut till stallet. Pållarna fick komma in och så borstade jag ordning på Oktawia. Hon har rejält med vinterpäls, men nu har hon äntligen börjat fälla lite. Jag har ju tidigare aldrig behövt klippa henne, men om det ska bli besvärligt med fällningen så får jag nog be någon komma hit. Jag har ingen klippmaskin och köpa in en nu har jag inte budget för.
Vi var klara vid 18:45 och så gav vi oss ut. Vi bestämde oss för att ta Latorpsrundan som är lagom lång om man ska ut på en skrittur. Vi är lite trötta på att bara vandra fram och tillbaka på den allmänna vägen. Dessutom vet man inte hur mycket traktorer etc man möter nu när vårbruket är i full gång. Latorpsrundan innebär att vi bara behöver ut på allmänna vägen några 100 meter innan vi kommer in på en traktorväg som går upp till Latorp. Vi kan sedan rida banvallen hem och sista biten är det 400 m på allmän väg. Oktawia var supertaggad på att komma iväg och det var bra att T tog cykeln. Han hade aldrig hunnit med till fots. Oktawia kändes också nöjd med att få komma ut på en tur. När vi kommit en bit på rundan så måste man förbi en bondgård där det ligger lite prylar utefter vägen, det var lite konstigt. Hon brukar reagera på den sträckan och nu är det 1,5 år sedan vi red den här rundan senast. När vi kommit drygt halvvägs och kom ut på den ridled som är på banvallen. Då förvandlades Oktawia till någon form av krutdurk. Denna sträcka brukar vi trava och galoppera. Även om det var länge sedan, så kom hon mycket väl ihåg det. Jag hade bestämt mig för att vi skulle skritta hela rundan då vi inte är full gång på något sätt. Men sista km på banvallen då var jag tvungen att låta Oktawia trava. Och hon travade på med rejäla kliv, vilket gjorde att jag nu djupt ångrade mitt val att rida ut i dressyrsadel 🤓. Samtidigt kändes det så himla kul att den gamla damen verkligen uppskattade uteritten och är pigg.
När vi kom upp på allmänna vägen så fick det i alla fall bli skritt så vi skritta sista biten hem och hann pusta ut.
Oktawia var så himla duktig och uteritten tog 55 minuter. Även om Oktawia var svettig så hade hon skrittat hem sista biten i raskt tempo och det kändes som om hon skulle orkat en runda till. Det är ett bra tecken 😍.
Jag pysslade om Oktawia och tog rätt på utrustningen. Kandi blev sedan placerad på skötselplatsen och så borstade jgag igenom henne en omgång. Kandi fäller betydligt mer än Oktawia och Kandi tyckte det var skönt att bli av med pälsen som förmodligen kliar. När jag var klar så sopade jag rent i stallet och fåglarna fick lite päls till sina bobyggen. Avslutade med att servera pållarna sin kvällsmat och kolla till stallkatterna en sista sväng.
T tog hand om kvällsrastningen av Ängla och nu får det bli lite soffhäng framför TV:n som får avsluta kvällen.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
