31/5 Onsdag - Kursdag 2
Idag var det dags för kursdag nr 2 av 2 dagar. Alltså upp lika tidigt som i går. T skjutsade mig till tåget och var sedan hemma med Ängla.
Dagen var mycket givande och lärorik. Synd bara att det inte var en dag till ;-). Dock satte jag mig på tåget nöjd med de två dagarna och blev upphämtad av T på centralen. Jag åkte hemifrån strax efter kl 06 och kom hem strax efter 17:30 - en lång dag alltså och hjärnan kändes rätt sliten. Jag blir helt mentalt utmattad av att gå på kurs och funderade på om jag skulle orka göra något när jag väl kom hem.
Det hade i alla fall slutat regna så jag bytte om till stallkläder och drog ut till stallet när jag kom hem. Tänkte att jag börjar med att mocka så får vi se vad jag orkar med. Under tiden som jag mockade hade jag Ängla farandes runt fötterna. Hon tyckte det var väldigt trevligt att matte äntligen var hemma ;-).
När jag var klar med mockningen, fixa med maten och vattenhinkar så hade jag återhämtat mig och kände att det faktiskt skulle passa med en liten ridtur.
Så efter att ha fått i mig lite ätbart i magen var det dags att hämta in pållarna. Oktawia fixades iordning och på med utrustningen. Damen gillar att komma ut, och vi lämnade gården i bra skritt som vanligt. Fast idag blev det nyordning. Istället för att svänga höger på den allmänna vägen, svängde vi vänster. Vi red åt ett nytt håll alltså. Jag kände att vi behöver få lite omväxling eller nåt ;-). Det första som hände var att en robotklippare gjorde sitt jobb och Oktawia tyckte den var superäcklig, men vi kom förbi i alla fall. Resten av skritturen tassade hon fram med försktiga steg. Spändare häst fick man leta efter! Jag satt på hästryggen och försökte bara slappna av så mycket som möjligt för att Oktawia skulle känna sig trygg. Idag var i alla fall nerverna på utsidan. Vi tog oss fram till skolan och där vände jag och så red vi tillbaka. Dagens sträcka innebär hus, folk, mer bilar, träd och kurvor. När man rider åt höger så är det mest bara gärden - så jag kan förstå att Oktawia var lite spänd - men bra miljöträning som sagt vad...
När man tar sig till skolan så är vi tvungna att korsa Grävevägen - inga problem - men när vi var på väg tillbaka och precis korsat vägen så stod det två bilar parkerade utmed den allmänna vägen. Där brukar det inte stå bilar parkerade, och framför allt brukar det inte stå ett gäng män runt bilarna. Oktawia tvärstannade mitt i vägen och vägrade gå framåt. Jag började prata med männen och de svarade, Oktawia fattade då att det var människor. Tyckte ändå att de var rejält suspekta. En av männen kom fram och pratade med Oktawia, hon vågade då gå förbi på tvären med mannen som sällskap. Där spädde vi på fördomarna om hysteriska hästar ;-)
Med en nu ännu mer spänd häst skrittade vi hemåt i lite raskare tempo. Vi närmade oss robotklipparen och det vissa Oktawia också. Vi tittade efter den, men såg ingen så vi började sakta ta oss förbi. Oktawia fick jättemycket beröm när vi kom förbi grannen med robotklipparen. Då var ju den där hiskeligt äckliga robotklipparen tvungen att ljudlöst dyka upp snett bakifrån på tomten brevid vägen. Oktawia blev så rädd att hon tog ett skutt rakt upp och sedan vek sig frambenen på henne. Jag satt kvar och hade fullt upp med att lugna henne. Fy fan för robotklippare tyckte Oktawia, lömska små djävlar som smyger upp bakifrån helt ljudlöst och är redo att hugga en i haserna...
Vi kom alla fall vidare framåt och tog oss hem utan ytterligare incidenter. Dock var det en häst som var helt slut när vi äntligen var hemma ;-)
Oktawia blev ompysslad och så pysslade jag om Bianca. När jag var klar så serverades kvällsmaten. Nu ska jag själv förpassa mig in till soffan och titta på lite nyheter innan det är dags att ta en närmare titt på kudden.
Så detta är allt för idag!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
