14/11 Måndag - Mörkerspöken...
Ytterligare en ny novembervecka ligger framför oss. Det börjar bli rejält mörkt om morgonen och så var det mulet. Kändes som om det inte blev ljust någon gång under dagen. Jag jobbade hemifrån under dagen och jobbet rullade på. Jag är fortfarande inte helt nöjd med det mobila bredbandet som Tele2 propsat på mig. Jag har inte smält detta att de slutar med ADSL - det var mycket mer stabilt! Tyvärr verkar det inte som om vi kommer få riktigt bredband inom någon vettig framtid heller. Så himla trist.
Jag förpassade mig ut i gråvädret på lunchen och lunchfodrade pållarna. Passade också på att fixa mockningen så jag fick det gjort. Även om det är novembergrått så är det i alla fall bättre att göra det i under dagsljus än i kolmörkret som är om kvällarna.
Resten av em försvann sedan snabbt och jag jobbade på fram till 16:30 när T kom hem. Sedvanliga kvällsbestyren tog vid - städning av kattrum, svinbusiga kattungar överallt, fodring av pållarna och så käkade vi själva. Idag blev det blodpudding, bacon och lite grönsaker. Eller jag åt grönsaker till i alla fall. T vägrade 🙄.
Strax innan 19-snåret så drog jag ut till stallet och så plockade jag in pållarna. Jag borstade ordning på Kandi och vid 19:30 knallade vi iväg i mörkret. Det funkade fint att lämna gården i pannlampans sken, men när vi kom in på grannens gård då. Då började Kandi leta efter mörkerspöken.
Grannen hade hunnit ta in alla hästarna så hagarna runt ridbanan var tom på kusar. Det var tydligen rena rama fasan för Kandi. Hon for runt som en furie i snöret och drakblåste så mycket hon orkade. Hon blev hysterisk varje gång vi närmade oss staketet åt det håll som hagarna ligger.
Jag jobbade Kandi på en lite mindre yta, hon fick backa mycket för att det var enda sättet att få henne att röra på sig utan att drakblåsa och flyga runt. Jag gjorde vad jag kunde för att hålla henne lugn och stirrade inte upp mig själv utan i min värld fanns det inga spöken alls. Jag tänker så här - detta får faktiskt Kandi reda upp själv. Om jag tröstar och håller på så kommer jag förstärka att det är något som är konstigt. Att stå och glo efter mörkerspöken är väl också en form av mörkerträning tänker jag.
Grannan kom och vi babblade lite under tiden som Kandi spanade ut över hagarna. Vi utövade mörkerträningen under 45 minuter och av dessa så stod vi nog stilla och glodde efter spöken i 20 minuter.
När vi sedan lämnade ridbanan och gick hemåt i pannlampans sked, så skötte sig Kandi perfekt. Promenerade fint och fick inga som helst utbrott. Alltid något 😁. Väl tillbaka i stallet så blev Kandi ompysslad och jag kollade sedan igenom Oktawia också. Fixade ordning i stallet och vid 20:45 fick pållarna sin kvällsmat.
Jag förpassade mig in till stugvärmen och nu får kvällen avslutas med ett avsnitt av Kompani Svan på 5:an. Så detta är allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
