12/11 Söndag - Överskottsenergi...

T är fortfarande dygnsjuk och har hög feber. Alltså var det bara för mig att pallra mig ur sängen och fixa utsläpp och morgonfodring av pållarna. Ängla morgonrastades, sedan försvann hon snabbt upp till husse. Att hänga med matte är inte aktuellt. 
 
Jag började även denna dagen med att utöva soffhäng med frukost framför Nyhets morgon. Dock slappade jag inte riktigt lika länge som igår. Idag var jag igång en timme tidigare. Inte för att jag hann göra så mycket mer på den timmen, Så servade T med vatten och idag fick jag i honom lite A-fil till frukost. Igår käkade han ingenting på hela dagen och det blir man inte frisk utav. Jag fixade sedan matning av kittisar. Utfodring av kattmamma och så gjorde jag rent alla kattlådorna i huset. Det tog en stund - nästan värre än att mocka stallet 😅. I verandan har vi 2 kattlådor med huv och en liten bebislåda (låg kant). I huset har vi 2 stora kattlådor på övervåningen och 4 på undervåningen. Försöker se fördelen med detta genom att jag får träna på att ta mig upp från golvet för varje rengjord sandlåda 😎.
 
Vid 12-snåret förpassade jag mig ut till stallet. Klaffsade ut i leran till damernas foderbord och serverade lunchen. Vi har försökt att använda pallkragar som foderlådår, men dessa blir omkullskuffade. Så det som funkar bäst och som fyller sin funktion är detta enkla foderbord. En gammal rampskiva fastskruvad på två lastpallar. Tyvärr tung som ett as och icke flyttbar. Planen var att nu under helgen göra två mindre foderbord av lastpallar och plyfaskiva. Som sedan skulle placeras lite närmare grindhålet där det inte är lika lerigt. T's Mancold gör att den planen blir framskjuten och damerna får stå ut med att stå i leran när de käkar. Kandi är smart och när hon tröttnar på blötan ställer hon sig på foderbordet med framhovarna. 
 
 
Under tiden som damerna käkade sin lunch så passade jag på att mocka. Jag började med ligghallen först så jag fick vara ifred där inne. Efter stormockningen igår, så gick det snabbt att mocka idag. Det var bara några bajshögar och lite pink som behövde mockas ut. Fortsatte sedan med att mocka rent boxarna och sopa stallet innan jag förpassade mig in till stugvärmen igen.
 
Jag kollade till T, och nu hade han piggnat på sig lite och försökte ta sig upp. Han kom till soffan och däckade där. Jag fixade ordning lite yoghurt åt mig och A-fil till T som lite enklare lunch. Jag placerade mig också i soffan och käkade under tiden som jag streamade Fire Coutry. T klarade av att sitta i soffan typ 30 minuter, sedan kröp han tillbaka till sängen. Allt annat än pigg. Nu är det bara att vänta på att jag ska drabbas av samma skit. Nu har jag inte varit sjuk sedan februari 2020 - då hade jag en lättare släng av förkylning. Sedan kom pandemin och vi har faktiskt klarat oss hyfsat under tiden. Jag tror T har vart hemma någon dag. Jag blev rejält förkyld i början av december förra året, men det var inte värre än att jag kunde jobba hemifrån. Det var mest näsan som rann och så hostade jag förstås. Inte som det T drabbats av nu - riktigt hög feber och kraftig hosta. Skulle inte förvåna mig om han åkt på Covid nu. Spridningen har ju ökat nu under hösten.
 
Jag slappade i alla fall i soffan ett tag. Streamade två avsnitt av ovan nämda serie. Sedan var det dags att sätta lite fart. Även idag så var det upphåll ute. Novembergrått, men ändå rätt skönt ute. Så jag tänkte aktivera Kandi lite. Jag vill inte ge mig ut på något äventyr nu när T ligger däckad, utan planen var att bara vandra runt upp och ner för vår kulle och träna på lite koordination och ledarskapsövningar. Så jag kollade att T fattade att jag skulle ut, och så drog jag ut till stallet. Pållarna kom in på en gång och så fixade jag ordning Kandi. På med repgrimma och långt ledrep. Vi lämnade stallet och fram tills vi kom förbi huset gick det bra. Sedan drog luftvärmepumpen igång med ett dån - precis när vi var vid husknuten.
 
Kandi fick totalt fnatt och slängde sig runt. Hon försöker inte sticka, utan snurrar runt mig. Det gick absolut inte att få henne lugn och bara gå rakt fram. Som tur var hade T tagit sig ner till soffan så jag kunde få kontakt med honom och han stängde av luftvärmepumpen. Kandi var totalt uppjagad och tänkte inte alls gå ner för vår väg. så jag började backa henne, och så fick hon backa ner för kullen till vändplanen. Väl framme vid vår vändplan så var det bara att inse att Kandi hade så mycket energi så det sprutade ur pälsen på henne. En stillsam promenad var bara att glömma. Hon behövde röra på sig och det funkade att longera henne i ett lugnt tempo i trav. Jag tänkte att hon får trava av sig energin - hm, borde ha förstått att det inte skulle vara så enkelt. 
 
Vändplanen är inte så stor, så jag lät Kandi trava några minuter i varje varv. Jobbade sedan med övergångar också och efter att ha fått trava en stund, så gick det bra att skritta avslappnat. Fröken skötte sig fint och var mycket lyhörd för min röst. 
 
 
Så hux flux blev hästen superspänd och började drakblåsa. Jag fattade inte vad det var som Kandi tyckte vara ett monster. Till sist såg jag. På en traktorväg 100 meter från vår gård, kom det två ryttare. Hästarna hade på sig reflexländtäcken och syntes som stora gula fläckar i det gråmulna vädret. Jag tänkte att Kandi lugnar sig när ryttarna ridit iväg. 
 
Då stannar de och står stilla i flera minuter. Vid det här laget började även grannens hästar reagera och agera som blåsande drakar. Ryttarna red ut på allmänna vägen. Stannar igen och sedan så är det en av ryttarna som drar iväg i galopp, medan den andra står stilla och väntar. Nu flippade Kandi ur och for runt som en tok. Den galopperande ryttaren stannar efter en bit och så står de på var sitt håll på den allmänna vägen och ropar till varandra en bra lång stund, innan ryttare nr 2 galoppera fram till ryttare nr 1. Bra, nu rider de vidare, tänkte jag. Men Nä! De står stilla i flera minuter och Kandi blir mer och mer stressad. Grannens hästar rusar runt och drakblåser. Efter en lång väntar så vänder ryttarena och galoppspurtar tillbaka på vägen. Ja men , jippi!!! Efter detta tilltag så spelade det ingen roll att de sedan försvann från vårt synfält. Kandi reagerade nu på grannens hästar, hon reagerade på alla fordon som åkte på den allmänna vägen (200 m från oss) och inte blev det bättre av att grannbonden var ute och körde sin lastmaskin  upp till ladan 100 m ute vid vårt granngärde. 
 
Det gick inte ens att leda Kandi rakt fram - utan jag flyta henne i en cirkel bit för bit ut på vändplanen och så var det bara att låta henne trava av sig. Nu kom det också en serie bockningar. Till sist hade hon lugnat sig så pass att det gick att få henne att skritta lugnt. Nu skulle vi bara försöka förflytta oss upp för backen och till stallet. Kandi blev igen superspänd och kandenstravade på tvären tillbaka till stallet. Vi hade roat oss cirka 40 min och trots att Kandi inte är igångsatt och alltså ur kondition så var hon inte trött eller svettig. Hon hade säkert kunnat hålla på ett tag till. Matte tyckte dock att det fick räcka med longeringen och försöka så fröken att bli av med överskottsenergi. Det skulle inte lyckas i alla fall. Istället tillbringade vi en stund på stallplanen med att träna på att stå stilla. Inte flytta någon kroppsdel och framför allt inte hålla på och veva med huvudet. 
 
Kandi var inte alls nöjd med denna övning 😎
 
 
Upplevde i alla fall att hon nu var lugn och avslappnad. Det kan man inte påstå att Oktawia var. Hon sprang runt i sin box och gnäggade som en tok. Kandi brydde sig inte om det i alla fall.
 
 
Kandi följde sedan snällt med in till stallet  och fick en stund med massage och ryktning. Jag kollade igenom Oktawia också innan jag sedan gick ut med pållarnas lunchmat. Med tanke på Kandis energinivåer så var det lika bra att släppa ut damerna i hagen igen. Och mycket riktigt - Kandi galopperade ut så det slog gnistor om skorna 🙈. Det är inte lätt att hantera denna överskottsenergi. Jag vågar mig helt enkelt inte upp på ryggen när Kandi är så reaktionssnabb som hon är. Inte lätt med markarbeten nu heller med tanke på underlaget. Får nog koncentera mig på lastningsträningen så det går att åka iväg med henne. Sedan blir det till att koppla in beridare och få fröken igångsatt genom beridaren. Det går ju inte ens att försöka hitta någon bra medryttare som törs ta sig an Kandi. Risken är att alla inblandade blir skadade och det är bara onödigt. 
 
Jag plockade ordning i stallet och mockade boxarna igen. Fixade sedan ordning pållarnas mat och sopade stallet. När jag var klar i stallet så förpassade jag mig in till köket och så tog jag itu med lite matlagning. T var inte i skick att fixa middag, och jag behövde få käk i mig. Det finns en gräns för hur länge jag kan leva på mackor och yoghurt 😇. Idag blev det pasta och köttfärsgratäng. När maten var klar så kollade jag ifall T ville äta i soffan eller komma ut i köket. Han provade att sätta sig i köket och orkade käka lite i alla fall. Efter maten placerade han sig i soffan en stund. 
 
Jag drog igång en 40-tvätt och under tiden som tvättmaskinen jobbade så slappade jag också i soffan. Fortsatte att streama avsnitt från serien Fire Country. Tog det lugnt och kollade på TV resten av kvällen. T tog sig en dusch och kändes sig lite piggare efter den, men det var bara vad han trodde. Han däckade i sängen igen vid 19-snåret och sov resten av kvällen. Jag tog en paus från soffan och fixade med kittisarna, Siri fick får ju ögondroppar 6 gånger om dagen, så det gäller att komma ihåg dem, jag hängde upp tvätten också. 
 
Vid 20:30 så drog jag och Ängla ut till stallet. Pållarna fick komma in och efter kvällskollen så serverades kvällsmaten. Pysslade om stallkatterna och ikväll var det 3 stycken i sadelkammaren. De 2 vanliga Minna och Missen, men nu har Minnas son Sixten kommit på att det finns mat i sadelkammaren. Så han slank in och bestämde sig för att stanna kvar där. Det var bra för jag tycker det är skönt när katterna är inomhus på nätterna. 
 
Min kväll får nu avslutas med lite soffhäng och ett avsnitt av en kanadenskiskt kriminaldrama på 7:an. Så detta är allt för idag.
 
/Lizzie
 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Stall Herbertz

Amatörryttare som skriver om sin vardag.

RSS 2.0