16/4 Tisdag - Kämpa vidare...
Det är tungt att förlora ett älskat djur, speciellt när det lilla djuret totalt stulit ens hjärta. Jag jobbade hemifrån idag enligt plan. Det var tur för jag grinar titt som tätt. Saknaden efter Frasse är stor och det känns som om man ska gå sönder. Tarzan som också gillade Frasse, känner av min sorg och han fattar att jag är ledsen. Under förmiddagen lyssnade jag på en digital föreläsning och Tarzan la beslag på min famn. Han placerade sig precis så Frasse älskade att ligga på mig. Dock är Tarzan betydligt större - men mysigt och trösterikt ändå. Älskade djur! De ger så mycket, men man går sönder lite varje gång de vandrar vidare 😭
Jag som jag ångrar allra mest - det är just detta att jag inte kom mig för att fixa försäkring på Frasse direkt när jag bestämde mig för att jag skulle behålla honom. Det är något som jag kommer ångra resten av livet. Även Sixten, Tarzan och Siri var oförsäkrade och T har hittills inte tyckt att det behövs. Vi har ju haft många katter under årens lopp, och det är ett fåtal gånger som de blivit sjuka. Sedan förra sommaren så har det dock varit precis tvärtom och nu törs jag inte ens tänka på vad som kan hända. Dessutom har ju priserna på veterinärvård blivit så sjukt dyrt. Så sent i går kväll försäkrade jag de tre ungkatterna vi har. Sixtens och Tarzans gick igenom utan problem. När det gäller Siri så behöver jag vänta på beslut. Det är ju 6 månader sedan hennes öga var under behandling och det kommer med all säkerhet bli reservation på hennes vänstra öga. Det får man ta, blir hon sjuk eller är med om en olycka så finns det ju tusen andra orsaker som kan hända. Jag avslutade också Sotis försäkring. Sune och Sotis är ju bröder, Sune håller sig hemma efter kastreringen, men Sotis vandrade iväg förra våren. Jag har efterlyst honom i de olika FB-grupperna som finns i trakten, men inte fått napp. Så nu är det bara att inse att han inte kommer komma hem igen. Det beslutet sved också hårt.
Efter att jag fixat mockning och lunchfodringen så var jag nere och besökte Frasses grav. Bröt ihop en stund 😭. Hade jag vetat att han skulle ha blivit dålig så himla fort - då hade jag bokat in ett uppföljningsmöte med veterinären för att följa upp behandlingen. Han gick ju inte upp riktigt i vikt som han skulle, men det är så enkelt att vara efterklok. Jag oroar mig sjuk också för Oktawia och hennes tänder. Jag har begärt ut journalen från min hästveterinär för att kunna skicka dem till försäkringsbolaget. De ska göra en bedömning ifall min försäkring kan täcka utdragningen av tänderna. Men jag får ju ingen journal!
Mitt ofokus på Frasse kommer också ligga som en blöt filt över mitt samvete framöver. Det är bara att kämpa vidare med sorgearbetet 💔
Jag tog mig genom arbetsdagen, även om jag fick en gråtattack varje gång jag vände mig om och såg Frasses tomma sovplats 💔
T kom hem vid 16:30 och jag avslutade dagens lönearbete. Istället förpassade jag mig ut till stallet och em-fodrade pållarna. Fixade sedan ordning all hästmat så det var avklarat. Väl inne i köket igen så var T i full gång med att laga kvällens middag. Det blev currykyckling till middag och det smakade bra. Efter maten så röjde jag upp i köket. T och jag kollade igenom de två olika kattförsäkringarna som Folksam har. Vi har i nuläget fortfarande ett gäng oförsäkrade katter. Två av katterna är 14 och 15 år gamla, frågan om det ens går att försäkra dem. Sedan har vi Pixie 9 år, Zelma 7 år, Zigge 7 år och Zelda 5 år kvar att försäkra. Genom att välja högre självrisk så kan man komma ner i premie - men T kunde inte bestämma sig på en gång. Så vi får diskutera vidare någon annan dag.
T var trött och ville vila så han placerade sig i soffan. Vid 19-snåret var jag så rastlös att jag höll på att gå sönder. Så jag drog ut till stallet och plockade in pållarna. Det hade kommit regnskurar under kvällen, men just då så var det uppehåll, om än kallt. Jag borstade igenom Oktawia och så gav vi oss ut på en myspromenad. Det var skönt för skallen att få röra på sig. Oktawia var supernöjd över att få komma ut på promenad och när jag blev sorgen och fick mina gråtattackar så var hon där och puffade med sin mule på min kind. Den gamla damen fattade att matte inte mådde toppen.
Vi gick till Stora Valla och så vände vi för att gå hemåt igen. Oktawia hade nog kunnat promenera längre och var tvungen att spana en stund innan hon knallade vidare. Matte ville komma hem innan det blev för mörkt ute.
Väl hemma så blev det en stunds borstning i stallet. Mer vinterpäls borstades bort, men idag räckte det med piggborsten i alla fall. Tycker mig också notera att Oktawai så sakteliga får tillbaka hullet, och det är inte lika mycket hösilage kvar i boxen efter natten. Dock måste något göras åt hennes tänder. Behöver påminna min veterinär om att jag väntar på journalen.
Jag kollade igenom Kandi också när jag var klar med Oktawia. Damerna fick sin kvällsmat och så pysslade jag om stallkatterna innan jag förpassade mig in till stugvärmen. Nu får kvällen avslutas med lite soffhäng framför TV:n - ett avsnitt om UFO:n på TV4.
Så detta är allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
