5/2 Måndag - Intervju nr 2...
Så var det måndag igen och en ny arbetsvecka. Jag sov dåligt under natten och var lite lätt trött när jag väl kravlade ur sängen. Eftersom jag hade en anställningsintervju inbokad sent under em så valde vi att åka bil till jobbet. Jag klev upp som vanligt ändå, men det var skönt att kunna ta det lugnt, framför allt eftersom jag kände mig lite seg.
När djuren fått sitt och vi fixat ordning oss så var det full fart till jobbet. Arbetsdagen försvann snabbt i form av både digitala som fysiska möten. Jag flexade dock ut strax innan 15-snåret och T hämtade upp mig. Eftersom vi samåker så fick han också flexa ut lite tidigare idag. T körde iväg till Willys så han kunde passa på att shoppa llite mat under tiden som jag var upptagen med min intervju. Jag hade gångavstånd från Willys till företaget som jag sökt jobb hos.
Idag fick jag träffa samma chef som förra veckan, men en ny medarbeetare. Intervjun varade i 1,5 timme och jag fick ungefär samma frågor som vid första intervjuomgången, dock mer på djupet om hur jag jobbar med informationsklassningar och säkerhetsanalyser idag. Jag har varit med på några och så har jag hållt i 3 stycken som analysledare. Jag gillar ju detta med workshoparbetet och jag var tydlig med att jag inte har superdjupa spetskunskaper, utan har en mer bred allmän kompetens. Dock är jag villig att lära mig nya saker och det kändes som om de i alla fall tyckte att jag hade rätt inställning till jobbet. Så nu är det bara att hålla tummarna hårt att jag är den de söker. Jobbet verkar superkul och passa mig som hand i handske - bättre än det jobbet jag har idag. Jag gillar människorna som jag träffat och jag är ganska känslig för hur jag blir bemött av andra människor. Det var en bra stämning under båda intervjuerna och jag kände att jag kunde vara mig själv. Och det är viktigt!
Så 16:45 var jag klar och jag knallade iväg till Willysparkeringen där T satt och väntade. Vid det här laget så var jag helt slut mentalt. Även om intervjun kändes bra, så blir jag lite spänd och jag var nog mer nervös inför intervjun än vad jag trodde. Då blir jag ännu tröttare efteråt.
Väl hemma så var det bara att lägga i en annan växel. T tog hand om matlagningen och jag drog ut till stallet. Pållarna fick sin em-mat och så tog jag itu med mockningen av boxarna. Jag hann inte göra klart alla stallsysslorna innan T ropade att middagen var klar. Sopning och hösilagepåsarna var kvar att göra iordning, så de fick vänta. Jag förpassade mig in till stugvärmen och så käkade vi middag. Det blev citronlax, potatismos och grönsaker i dag, och det smakade bra. Mätt och belåten fick det sedan bli soffan en stund då jag behövde vila innan jag gjorde något mer. T och jag kom överens om att det skulle bli lite aktivitet i form av hästpromenad då det faktiskt var totalt vindstilla idag. Det var ett tag sedan 😉.
Vi slökollade på TV:n under drygt 1 timme, men sedan var det dags att göra något vettigt. Jag lämnade soffan och så fyllde jag på vattenhinkarna, väckte T och meddelade att vi behövde fixa med hästarna. Under tiden som han kvicknade till så förpassade jag mig ut till stallet. Sopade stallgången och fyllde på vatten. Sedan var det dags att plocka in pållarna - och de var som bortblåsta i mörkret. Självklart stod de längst ner i hagen och tryckte. Jag lät stalldörren stå öppen ut till hagen, tände utebelysningen och så började jag fixa ordning hösilagepåsarna. Hoppades på att prasslet skulle locka till sig kusarna.
T kom ut till stallet när jag nästan var klar med hösilagepåsarna - han gick ut och spanade efter kusarna och Kandi stod utanför ingången och väntade. Kandi går aldrig in i stallet för Oktawia, om det inte är total kris. Oktawia var kvar längst ner i hagen, men smög så saktelika upp mot stallet.
Till sist var damerna inne i sina respektive boxar och lite snabbt fixade jag ordning Oktawia för en promenad.
Det var -5 grader ute, så den gamla damen fick behålla sitt täcke på sig. Det fick räcka med att borsta ben och huvud för den utrustning som behövdes.
Vid 20:15 gav vi oss ut i kolmörkret och det blev en promenad i pannlampans sken. Oktawia verkade uppskatta aktiviteten som vanligt och vi promenerade iväg till stora vägen och tillbaka. En promis som bara tar 30 minuter. Oktawia har ju fått vila ett tag, så vi behöver inte chocka igång henne. Eftersom det var helt vindstilla ute så var det en riktigt skönt promenad. Kylan kändes inte besvärande och det var ju bristen till vind som var orsaken till det. Väl hemma igen så tyckte nog Oktawia att vi hade kunnat vara ute en liten stund till. För det blev tvärstopp framför stalldörren ett tag och damen ville inte gå in på en gång 💗.
När vi väl var i stallet igen så pysslade jag om Oktawia. Jag kollade igenom Kandi och det blev även täckbyte på henne. Hon hade lite tunnare täcke på sig, och nu ska det bli kallare. Dags för att lite tjockare täcke då. Kandi var kall över ryggen, så hon uppskattade pysslet och täckesbytet.
Avsluade med att servera kvällsmaten och pyssla om stallkatterna innan jag sedan förpassade mig in till stugvärmen. Nu får resten av kvällen avslutas med lite nyheter på TV:n och detta är allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
