8/6 Lördag - Katastrof...
Jag var rejält trött när det var dags att kravla sig ur sängen och släppa ut hästarna. Ändå kom jag inte i säng så supersent. Det var inte läge att slappa i soffan heller för vi skulle iväg och hämta en omgång hösilage. Så ut med pållarna och servera frukosten till dem. Det var svinkallt ute, men uppehåll i alla fall. Jag fixade ordning mig och väckte T. Sedan hann jag käka frukost innan det var dags att fara iväg. När vi åkte så började det dugga, men när vi kom fram till höbonden så var det uppehåll i alla fall. En omgång hösilagebalar bar T och höbonden in i trailern. Min uppgift var att putta fram balarna på balvagnen så de slapp klättra upp och hämta de som låg långt från kanten. Nu har jag en omgång kvar att hämta av förra årets skörd och det kan vi hämta längre fram i sommar. De ligger så till att de inte är i vägen för årets skörd. Jag stämde av med min bonde ifall min bekant hade betalt det hösilaget de hämtat i april. Men icke! Höbonden har kollat och det har inte kommit in några pengar. Tyvärr så har han inte kvar bekantens mobilnr då bonden tappat sin mobil. Sökt på namnet och fått fram ett mobilnr, men vet inte om det är korrekt nummer. Jag fattar verkligen inte att man kan vara så ful att man med berått mod hämtar hösilage med den tanken att skita i betalningen. Jag kommer ju inte rekommendera min bekanting igen, om man säger så.
Vi for hemåt med vårt hösilage och väl hemma var T tvungen att vila en stund. Vi satte oss i uterummet trots kylan. Med tjock fleecetröja på sig så frös jag i alla fall inte. Jag passade på att skicka meddelande till min bekanting om att höbonden nu kollat noga, men att hösilaget fortfarande inte är betalt. Jag skickade också höbondens mobilnr och hälsade att bonden vill få in via Swish. Jag har ju inte heller bekantingens mobilnr utan kontakten hålls via Messenger. Får se hur länge det håller - här kan man ju bli blockad när fok vill gå under jorden.
Nu har bekantingen fått alla chanser att fixa sin skuld. Tyvärr tror jag inte personen kommer göra rätt för sig, utan att hen nu har visat vad hen går för. Snacka om att skjuta sig själv i foten. För 8 småbalar med hösilage... men tävlingsponnyer och åka iväg på dyra meetings det har man råd med...
När T och jag vilat klart en stund så drog jag ut till stallet och fixade mockningen. Pållarna fick sin lunch och så var det dags för lunch åt oss tvåbeningar. Igår när jag var på grillfest så hade T lagat ordning fisksoppa med saffran och gjort ordning matlådor. Alltså var det bara att värma varsin matlåda och lunchen var fixad.
Vi satt i uterummet och käkade. Slappade en stund efter vi käkat. Jag frågade T om vi skulle ta itu med att lasta ur trailern, men det fyspasset ville han vänta ett tag med. Så vi vilade en stund och framåt em var det i stället dags att ta itu med sommarhagen.
Jag har tjatat på T att vi skulle fixa ordning sommarhagen INNAN det blev meterhögt gräs i hagen. Men T vill ju alltid skjuta på jobb så länge det bara går. Så nu var det meterhögt gräs i hagen och jag visste att jag skulle få problem att gå pga att jag har dålig kraft i mina vrister efter diskbråcket. Vi hämtade spett, stolpsläggan och lite extra tråd. Markägaren har plockat ner staketet på ett ställe eftersom det har varit ett grävjobb i hagen och dragit fram el på ett ställe. Så vi började vi vårt grindhål och jobbade oss runt hagen. Det var en del stolpar att dunka fast. Jag hade fullt sjå att gå i det höga gräset och ojämna marken. Hagen är ungefär 1 hektar stor och det tar ett tag att gå i genom varje stolpe och fixa staketet. Vi hade en del att laga då det ramlat ner grenar från träd som träffat eltråden.
Jag har hyrt denna sommarhage varje sommar från 2005 och framåt. Vissa år har jag haft halva då andra halvan hyrts av andra hästägare. Dock de senaste 10 åren har jag haft den ensam. Markägaren vill att vi använder en halva i taget, vilket är helt OK, och planen var samma för i år.
Så jag kollade igenom staketet på den nedre halvan av hagen under tiden som T fixade ordning på staketet som delar av hagen.
När jag gick där och ordnade med eltråden så upptäckte jag att det förhatliga Åkerfräken växte i kanten av betet på den norra delen av hagen. Åkerfräken är inte smakligt för hästar och det är ingen fara om de får i sig någon enstaka tugga. Men om de får i sig mycket på en gång eller lite under en lång tid, då blir de förgiftade och dör. När jag gick och kollade igenom betet - och där det växer som bäst så ser jag till min fasa att det är MÄNGDER med åkerfräken i hela hagen 😱😱😱
Det första jag hittade tänkte jag att vi kunde slå av, men så upptäckte jag att det finns i hela hagen. Denna upptäckten är rena katastrofen för här kan jag verkligen inte släppa ut mina hästar. Alltså har jag inget sommarbete till mina pälsklingar. Det är verkligen inte alls bra. Eftersom jag inte har egen mark så det räcker så är det en ynnest för mig att få hyra annan mark för bete. Inget som jag tagit för självklart, utan jag har stämt av med markägaren varje år. Jag tar också höjd för att jag kan stå utan bete, unte bara för att jag inte har mark, utan för att betet även kan torka bort som det gjorde 2018. Alltså finns möjligheten att pållarna får gå kvar i sin vinterhage och fodras med hösilage. Dock behöver pållarna få beta gräs och äta i sin egen takt, inte bara när jag fördelar ut maten 4 ggr/dag.
Nu verkar det som om vi inte kommer ha något annat val än att ha damerna kvar hemma. Blir lite mer pyssel, men inte mycket att göra någonting åt. Tyvärrr innebär invasionen av åkerfräken i hagen att markägaren behöver plöja upp hela betet och så om med nytt bete. Det innebär också att det kommer ta ett par år innan jag kan hyra sommarbetet igen.
Lite lätt deprimerad över upptäckten av åkerfräken i sommarbetet så knallade vi hemåt. Att vi fixat staketet var ju onödigt, men det känns ändå bra att jag upptäckte den giftiga växten i tid. Hellre lite jobb med staketet än dödssjuka hästar.
Väl hemma så fick pållarna em-mat och jag ställde ordning mat i vatten. Jag fixade sedan ordning lite kaffe åt mig och så placerade vi oss i uterummet igen. När vi vilat en stund så var det dags att tömma trailern på hösilagebalar. Det är ett tungt jobb, men det var tvunget att fixas. Jag backade ner trailern och så satte vi fart. Jag går med pirran och T lyfter balarna. Vi fick precis in denna omgången i vårt förvaringsutrymme. Under tiden som vi förpassade hösilagebalarna från trailern in till förrådet så började det regna. Alltså droppade det lite på oss, men inte så farligt.
När fyspasset var avklarat så placerade vi oss i uterummet och så slappade vi en stund. Det är mysigt att sitta i uterummet och höra regnet mot taket. Till sist blev det dock för kallt att vara ute och vi förpassade oss in till stugvärmen. Vi käkade lite och jag fixade lite i köket. Jag passade också på att göra rent alla kattlådorna. Våra kissemissar är ju mest utomhus den här säsongen, så det är enkelt att glömma bort kattlådorna. Under vinterhalvåret är ju katterna mer inne och kattlådorna behöver göras rent varje dag. Nu behövs det inte alls lika ofta och då tappar jag rutinen.
Ute hade det vid det här laget börjat spöregna så vi var inne och tog det lugnt. Jag tog hand om ren tvätt och förpassade den till rätt ställe. T slappade i soffan under tiden. Däremot så orkade jag inte ta itu med stryktvätten, utan det får bli en annan dag.
Vid 20-snåret så drog vi ut till stallet för då tyckte jag att det fick räcka för hästarna att vara ute i regnet. När jag kom ut i stallet och gick in i sadelkammaren så var i alla fall mina stallkatter inne och tog det lugnt. När vi packat in hösilaget så kom Sixten farandes, helt blöt. Han är mest ute, men uppskattar att få komma in i sadelkammaren för att äta och värma upp sig. Han låg och mös på Kandis dressyrsadel. Jag har lagt ett extra schabrak och en dyna på sadeln så sadeln inte ska bli totalt sönderkload. Sixten trivs bra på denna platsen.
Jag öppnade dörren ut till hagen, men inga pållar! De hade inte varit så smarta att de stod i ligghallen, nä då! De stod och tryckte längst ner i sommardelen av min hage och gjorde ingen ansats att röra på sig. T fick gå ner och mota upp dem och då kom de travande och sprang raka vägen in till sina boxar.
Damerna var kalla och blöta. Kandi har ett specklager och visade inga tendenser till att frysa, men Oktawia. Hon har inget extra hull och frös. Så hon fick på sig ett täcke för att få upp värmen och bli torr. Oktawia fick sin medicin och så gjorde vi rent de nya tandhålorna. T vill fortfarande inte titta Oktawia i munnen 😆. Jag kollade tempen på Oktawia också, och allt var OK. Skulle hon få feber behövs veterinärkontakt.
Jag kollade igenom Kandi och så fixades hösilagepåsarna ordning. Stallkatterna blev ompysslade och så avslutade vi med att servera damerna sin kvällsmat.
VI förpassade oss in till stugvärmen och nu får kvällen avslutas med film på TV3. Så detta är allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
