24/3 Söndag - I väntan på våren...
T fixade utsläppet av pållarna idag, men jag klev upp vid 8 för då hade jag vart vaken ett tag. Jag somnade tidigt i går kväll och då vaknar jag tidigt. Började denna söndag lugnt som vanligt. Frukost i soffan under tiden som jag kollade på Nyhetsmorgon. T hade gått och lagt sig igen efter utsläppet av pållarna, men vid 9:30-snåret vaknade han till liv igen. Eftersom det verkade som om det skulle bli uppehåll ute så bestämde vi oss för att åkat till Marieberg och T skulle shoppa olja till motorsågen. Jag tyckte vi kunde sätta lite fart och åka iväg till Marieberg så vi skulle vara hemma till lunch. Då skulle vi kanske hinna göra något här hemma. Dock var det väldigt svårt att få fart på T. Han rörde sig inte ur fläcken från soffan. Jag fixade ordning mig. Plockade undan lite i köket och gjorde rent kattlådorna. Tjatade på T och till sist började han röra på sig. Då hade klockan hunnit bli 11:30 så jag passade på att käka en våffla - rester från igår. Drog sedan ut till stallet och lunchmatade pållarna. Passade på att rasta Ängla också. Sedan fick jag stå ute och vänta ett tag innan T lämnade huset. Detta med att inte få fart och se till att det händer något, eller för den delen - kunna lägga upp en tidsplanering. Där skyller jag på diagnoser - oavsett var T tycker om det.
Till sist kom vi äntligen iväg och vi åkte först till Jula. Där shoppade T motorsågsolja, så får vi se om han lyckas hålla ordning på den flaskan 🙄. Vi fortsatte sedan till Blomsterlandet då jag skulle ha tag på en insats till en hängampel. Jag letade och letade. Kom ihåg att köpa blomjord. Hittade sättpotatis och lite blomfrön som jag passade på att shoppa. Fick till sist tag på en buktikspersonal och det visade sig att insatserna till amplarna får man beställa från hemsidan för leverans i butiken. Beställer jag så vill jag ju får det hemskickat inte åka 2,5 mig för att hämta i butik.
Så det blev ingen insats till hängampeln och när vi var klara så for vi hemåt. Penseerna som jag ska ha i hängampeln klarar sig ett tag till och vi kom ju hem med lite annat i väntan på våren. Potatisen ska förgros och blåmfröna sår jag direkt i rabatterna lite längre fram i april 😊.
Nu var det frågan ifall vi skulle börja såga något, men det orkade inte T. Så jag drog på mig stall kläderna och vid 14:30 drog jag ut till stallet. Jag fixade mockningen av boxarna och så fick pållarna komma in. Jag gick in och stämde av med T att ha skulle komma ut och hålla mig sällskap. Det var dags att aktivera Kandi, och eftersom hon är lite reaktiv så vill jag inte hålla på ute själv med henne.
Jag borstade sedan ordning Kandi och strax innan kl 16 lämnade vi stallet och knallade ner till vår vändplan. I stallet var en mycket upprörd Oktawia som levde rövare, men Kandi följde snält med. När jag tog in pållarna så var det helt vindstilla, men nu när vi kom ut 40 minuter senare - ja, då började det blåsa upp. Det är ju så himla typiskt när man har med Kandi att göra. Dock inget som går att påverka, bara att göra det bästa av situationen och hålla sig superlugn. Kandi följde snällt ner till vändplanen och precis när vi var framma så kom en "explosion" - en typisk Kandiexplosion. Hon slänger sig fram och snurrar runt - superspänd och glor bakom mig. T undrade vad det var hon reagerade på, men det går inte att säga. Hon kan ha hört något. Det kom en kastvind precis då. Tror inte ens Kandi själv fattar varför hon reagerar som hon gör. Därför är det extra viktigt att jag håller mig lugn. Hon fick stå en stund och bara andas innan jag sakta flyttade henne ut på vändplanen. Vi gick några steg och sedan fick hon stå och bara andas. Det tog ett par stop och lugnande ord, men sedan hade hon coolat ner sig. Kandi hade som vanligt mycket energi och det märktes att hon mer än gärna skulle vilja "flyga i luften", men hon var lydigt och skötte sig toppenbra. Vi knallade runt på vändplanen och jag körde med övergångar för att kunna behålla Kandis fokus på mig. Gå fort, stanna, gå sakta, stanna, backa, etc. Börjar alla pass med henne på detta viset. Det är lika bra så hon känner igen sig i vad vi ska göra och kan slappna av. När jag var nöjd så tog jag ut henne på en volt och hon fick trava lite. Det tyckte hon var skönt och det tog inte lång stund förrän hon frustade och slappnade av. Vi började i vänster varv och sedan gick vi över och gjorde samma jobb med övergångarna och lite travjobb i höger varv.
Vi jobbade på i 30 minuter och det var så himla kul att jobba med Kandi. Hon var uppmärksam, lyhörd och såg så nöjd ut efteråt.
Även promenaden tillbaka till stallet gick bra, även om hon blev superspänd uppe på gårdsplanen. Något har hänt här som sitter kvar i hennes minne. För även om det är helt knäpptyst och vindstilla får hon en lite lätt "Kandiexplosion" på samma plats varje gång vi ska ta oss ner till stallet. Även om hon inte studsar runt varje gång, så märks det att hon verkligen blir superspänd precis på samma plats. Och det är vid övergången mellan gårdsplanen och stallplanen. Idag studsade hon lite, men min lösning på dessa reaktioner är bara att vara tyst och ta det lugnt. Sedan gå fram - ett steg i taget. Idag gjorde hon bara en halv studs, och kunde sedan följa med framåt. Spänd, men inget mer. Väl inne i stallet och placerad på skötselplatsen så märktes det att hon var helt slut. Behöver inte aktivera henne längre stunder just nu med andra ord.
När jag pysslat om Kandi så fick pållarna gå ut i hagen igen. Jag la ut em-maten innan damerna fick gå ut, men det var inte maten som var det viktigaste nu. Nä, Oktawia var tvungen att slänga sig ner i leran och nogsamt rulla sig. Oktawia var säkert lite varm under täcken då hon kört ett helt travpass inne i boxen under tiden som jag och Kandi roade oss 🙄.
Jag plockade undan i stallet. Mockade boxarna en gång till och sopade stallet. Fixade ordning damernas mat och pysslade om stallkatterna innan jag till sist förpassade mig in till stugvärmen.
Väl inne så var det dags att fixa lite mat. Det fick bli en omgång med tortellini och det smakade bra. T tog sedan itu med att dammsuga vardagsrummet. Med ett gäng fällande katter och en fällande schäfer så var det päls överallt. Jag tog itu med resten av omplanteringen av mina pelargoner. Nu var det dags för pelargonerna som jag har i amplar. Dessa amplar har fått stått i källaren under vintern, men nu ska pelargonerna väckas till liv inför kommande sommarsäsong då de får bo i uterummet.
De såg inte för roliga ut efter vinterförvaringen...
Jag beksr pelargonera hårt. Det blev en hel del toppskott som sparades.
När jag planterat om de tre hängamplarna så tog jag itu med alla de skott jag placerat i vatten. De planteras i mindre krukor och fick plastpåsar på sig - blir som ett litet miniväxthus. Förhoppningsvis rotar de sig fint nu och jag har fler pelargoner att plantera ut 😊
När jag var klar med planteringen så städade jag upp i köket. T hade dammsugit klart i vardagsrummet och jag dammsög resten av undervåningen. Det var verkligen välbehövligt 😳. Jag våtmoppade golven och sedan placerade vi oss i soffan och slökollade på Fader Brown på TV8. När det avsnittet var avklarat så lämnade vi soffan och drog ut till stallet. Pållarna fick komma in och efter kvällskollen fick de sin efterlängtade kvällsmat. T och jag skakade de mattor och filtar som placerats på trappan. Dessa placerades ut på sina platser i huset och nu får det bli soffan en kortis innan jag tar en närmare titt på kudden. Så detta är allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
